WELLPAPPNYTT

NR #4 2019

Kära läsare,

Välkommen till årets fjärde och sista nummer av Wellpappnytt!

I det här brevet bjuder vi på en intervju med Gunilla Jönson, tidigare professor i förpackningslogistik och rektor vid Lunds Tekniska Högskola. Gunilla Jönson har på initiativ av Skogsindustriernas Industrihistoriska utskott skrivit en bok om wellpappens historia och framtid. Vi fick ett spännande samtal med henne. Vi skriver också om EPRC:s nya rapport, bygget av en hypermodern wellpappfabrik i Halden och hur en ridå av luftbubblor samlar in plastavfall i en av Amsterdams kanaler. Vidare berättar vi om wellpapplådan Re-Box som sluter tätt utan tejp, Icas beslut att ge sina krukörter en mer hållbar klädnad och SCA:s miljardsatsning på kraftliner.

Vi önskar dig trevlig läsning! Och förstås, en riktigt god jul och ett gott nytt år. Väl mött 2020!

Trevlig läsning!

/Klas Elm, VD Svenska Wellpappföreningen

”Ett bättre material än wellpapp kan jag inte se”

Wellpappförpackningens historia och framtid heter den bok som nyligen gavs ut av Skogsindustriernas Industrihistoriska utskott. Författare är Gunilla Jönson, tidigare professor i förpackningslogistik och rektor vid Lunds Tekniska Högskola, och valet att skriva om wellpapp visade sig inte vara särskilt svårt.
I samtal med Wellpappnytt berättar hon mer om arbetet med boken, vilka milstolpar som varit de viktigaste i materialets historia och varför kunskap är avgörande i utvecklingen framåt.

Hur kom det sig att du ville skriva om just wellpapp?
Det föll sig ganska så naturligt då jag mer eller mindre varit engagerad inom transport, logistik och transportförpackningar i hela mitt liv. Jag har bland annat arbetat på Packforsk, numera RISE, där jag fick i uppdrag av skogsindustrin att ta fram underlag som beskrev hur materialegenskaper skulle standardiseras för wellpappindustrin. Boken var ett initiativ från Skogsindustrins Industrihistoriska utskott, som kom med en förfrågan till mig.  I mitt arbete blev det tydligt för mig hur snabbt kunskapen om en utveckling försvinner. Därför tycker jag att utskottet gör en viktig gärning för framtiden genom att se till att det här blir dokumenterat. 

Vilka skulle du säga har varit de mest betydelsefulla milstolparna i materialets historia?
De har varit många, men särskilt efterkrigstiden, 40-, 50- och 60-talen, var en väldigt viktig tid. Under andra världskriget hade man sett hur framförallt de amerikanska styrkorna distribuerat livsmedel i wellpappförpackningar istället för trälådor eftersom dessa var alldeles för dyra. Så, här väcktes ett intresse och efterfrågan ökade. I början av 50-talet började våra stora pappersföretag i Sverige att göra riktiga satsningar på tillverkning. Pappersindustrins utveckling går hand i hand med wellpappens, pappersföretagen har varit väldigt väsentliga för att utveckla material. Under 40- och 50-talet krävde SJ att allt som transporterades med dem gjorde det i trälådor. Var något förpackat i wellpapp avsade de sig allt ansvar eftersom man ansåg skaderisken vara för stor. Professor Börje Steenberg på KTH fick då i uppdrag av riksdagen att titta närmare på hur skador av förpackningar skulle förebyggas. Hans arbete bidrog till bildandet av vad som då hette Emballageprovningslaboratoriet, som skulle verka för att wellpapplådor testades innan användning. 50- och 60-talet var också då samarbetet mellan livsmedelsindustrin, transportindustrin och förpackningsindustrin tog viktiga kliv framåt. Standardiserade regler och underlag formades som används än idag.   

Åt vilket håll rör sig utvecklingen, sett till exempelvis e-handel och livsmedelsförpackningar?
Inom e-handeln kommer man att bli mer sofistikerad. Där ser vi att de stora amerikanska jättarna satsar ordentligt på att anpassa wellpappförpackningarna efter de produkter som ska levereras. Wellpappen betraktas utan tvekan som ett intressant designmaterial. Den pappersutveckling som sker parallellt ger oss ett allt tunnare material tillverkat av färre fibrer. När det kommer till livsmedelsförpackningar ser jag inga problem i att använda wellpapp. Den utmanar kartongen i viss mån. De traditionellt stora, bruna lådorna har ersatts av vita, fina tryck. Jag skulle säga att den allmänna inställningen till wellpapp är positiv, det är ett anpassningsbart material som skapar många nya möjligheter. För mig är det snarare en fråga om huruvida de som designar kommer att hinna med i utvecklingen.

Vilka är wellpappens möjligheter när det kommer till förpackningsdesign, hur kan man nyttja och skräddarsy materialet på bästa sätt?
Det handlar om att anpassa förpackningen efter det specifika uppdraget, och designsystemen är på väg att utvecklas en hel del. Mest intressant är styvheten i materialet som gör att wellpappen går att anpassa efter vikt och volym och därför platsar så bra i ett logistiksystem. Ju starkare perspektiven på miljö och transport växer sig, desto viktigare blir valen av förpackningar. Ett bättre material än wellpapp kan jag inte se. Jag fortsätter att tro på det. 

Vad tror du det finns för fördomar kring wellpapp? Kan något göras för att öka kännedomen?
Att skaffa sig kunskap är avgörande. Förpackningar är inte ett nödvändigt ont utan kommer med stora möjligheter. När insikten nås om att en bra förpackning kan ha positiv effekt på marknadsföring, logistik och inte minst miljön kommer både intresse och efterfrågan på utbildning att öka. Jag ser det hända redan nu.

Vad har du för tankar kring wellpapp vs plast?
Plast har en plats och en funktion att spela. Att tala om att den inte får finnas är bevis på att man inte har kunskap om vilka krav som ställs i distributionen idag. Olyckligt nog har det skapats en misstro hos konsumenter mot förpackningar överhuvudtaget. Man upplever dem som en av bovarna i vår svinnproblematik. Men sanningen är att förpackningar behövs just för att motverka den problematiken. Att våra hav är fulla av plast beror på att flera stora utvecklingsländer saknar en infrastruktur för insamling – och det är sorgligt att man inte kan föra den diskussionen istället. Möjligheter måste skapas för människor att återanvända och återvinna. Det kommer att ta tid men redan nu hörs fantastiska berättelser om hur svenska företag hjälper till internationellt med att bygga upp återvinningssystem. Det är sådana initiativ man ska främja istället för att säga nej.

Boken Wellpappförpackningens historia och framtid går att beställa via Skogsindustriernas webb.

Högteknologisk wellpappfabrik byggs i Halden

Bygget är nu i full gång av den nya wellpappfabrik som Peterson Packaging planerat i norska Halden. Fabriken förväntas bli en av världens mest tekniskt avancerade förpackningsanläggningar. Den kommer bland annat att utrustas med wellpappmaskinen Next Generation från Mitsubishi, vilken använder artificiell intelligens för att optimera kvalitet och produktivitet. Anläggningen utformas också för att vara helt och hållet koldioxidneutral då uppvärmning och ångproduktion görs med biogas. I januari 2020 räknar man med att de första wellpapplådorna kan levereras till kund, och fabriken invigs officiellt i maj.

 

Läs mer.

Ny bevakningsrapport från EPRC

 2018 låg återvinningsgraden för papper i Europa på 71,6 procent. Det visar en ny rapport från EPRC, The European Paper Recycling Council. Branschinitiativet EPRC bildades 2000 med syftet att bevaka de åtgärder och framsteg som görs för att uppnå målen formulerade i The European Declaration on Paper Recycling. Målen förnyas var femte år – gällande perioden 2016-2020 är önskad återvinningsgrad satt till 74 procent.

Kina, den hittills största tredjelandimportören av papper för återvinning, har med anledning av att vilja bli självförsörjande på området minskat importen drastiskt. Delar av den pappersvolym som vanligtvis skulle exporterats till Kina har därför under 2018 skickats till länder som Indien och Indonesien.

EPRC:s rapport redogör också för bland annat de koldioxidutsläpp pappersindustrin ligger bakom, vilka minskat 23,2 procent per ton mellan 2005 och 2017

Rapporten i sin helhet finns här

Bubbelbarriär sätter stopp för plastskräp

I samarbete med staden Amsterdam och den regionala vattenmyndigheten har det holländska startupföretaget Great Bubble Barrier utvecklat en lite annorlunda teknik för att samla in plastavfall som hamnat i vattnet. Tekniken, som i ett pilotprojekt applicerats på kanalen Westerdok, innebär att luft blåses ut genom ett perforerat rör som placerats diagonalt på botten av kanalen. Luften bildar en ridå av bubblor som hejdar och fångar in kringflytande skräp och för upp det till ytan, varifrån det kan ledas in till stranden och där tas om hand. Under de första försök Great Bubble Barrier genomförde bland annat i egenkonstruerade prototyper visade sig tekniken vara mycket effektiv; bubbelbarriären samlade i genomsnitt in 86 procent av det avfall
som kom flytande. Pilotprojektet vid Westerdok pågår i tre år.

Läs mer

Engelsk wellpapplåda sluter tätt utan tejp

Den globala uppvärmningen bekämpas bäst genom att plantera träd visar en ny studie. Minst en triljon behövs – men det råder ingen brist på utrymme, menar de schweiziska forskarna.  Om man räknar bort existerande städer och jordbruksmarker världen över finns det ändå plats för nya träd att täcka upp till 9 miljoner kvadratkilometer. Storleken motsvarar ungefär hela USA. Studien visar att träden genom årtionden skulle kunna suga upp nästintill 830 biljoner ton koldioxid från atmosfären. Och det skulle inte dröja länge för resultat att synas då unga träd drar åt sig mer koldioxid än äldre.

– Detta är, tusen gånger om, det mest överlägsna sättet för att bekämpa klimatförändringar – liksom det billigaste och mest effektiva, säger Thomas Crowther, medförfattare och klimatförändringsekolog vid Swiss Federal Institute of Technology i Zürich.

Dock ska inte plantering ses som ett substitut för minskning av olje-, kol-, och gasutsläpp. Att vi reducerar våra utsläpp, hävdar Crowther, är en förutsättning för att andra åtgärder ska fungera.

Källa: Packaging News.

Icas krukörter svidar om

Tillsammans med leverantören Spisa Smaker har Ica fattat beslut om att förnya förpackningarna på butikskedjans krukodlade örter. Först ut att kläs i en mer hållbar skrud är Icas ekologiska basilika. Plastkrukan byts ut mot en växtfiberbaserad lösning, plastpåsen som omger kryddan mot en i förnyelsebart material och plastbrickan som används i distributionen mot en i papp. Beslutet kommer att minska plastförbrukningen med 61 ton per år och är i linje med Icas mål om att samtliga förpackningar ska gå att återvinna år 2022.

                                               Källa: Livsmedel i Fokus.

SCA miljardsatsar på kraftliner

En alltmer växande e-handel och en ökad efterfrågan på hållbara förpackningar är två orsaker till att SCA bygger en ny kraftlinerfabrik vid pappersbruket i Obbola. Satsningen kommer att innebära en förstärkt kapacitet med 275 000 ton kraftliner per år. SCA har investerat 7,5 miljarder i den nya fabriken, varav en miljard avser andra projekt i hållbarhetens tecken – såsom förbättring av vattenreningen. Fabriken invigs år 2023.

Läs mer

Pyssla med wellpapp

Julen står för dörren; en tid för vila, gemenskap och inte minst – en tid för pyssel.
Søstrene Grene ger tips på roliga knep och knåp där wellpapp kommer väl till pass. Vad sägs om till exempel hemmagjorda julgranskulor? 

Kika in här för inspiration!

SWIF

Besökadress
Klara Norra Kyrkogata 31

Postadress
Box 22307, 104 22
Stockholm, Sweden

Telefon
+46 8 508 93 800

E-post
klas.elm@branschkansliet.se

© Copyright Svenska Wellppapföreningen 2019