WELLPAPPNYTT
NR 3 2019
Kära läsare,
Inför detta nummer var vi glada över att få en pratstund med Jessica Bissmark, hållbarhetsansvarig Division Board och Lars Sandberg, projektledare Innovation, på BillerudKorsnäs. Samtalet kom bland annat att handla om vad det innebär att utmana konventionella förpackningar, hur ett ansvarsfullt skogsbruk ser ut och vilka fördelarna är med wellpapp. Vi bjuder även på spaningar från Empack-mässan och berättar om de framgångar tre av våra medlemmar skördat under årets ScanStar. Vidare skriver vi om det norska samarbetet för att ta fram ett snällare wellpapplim och om hur efterfrågan på mer hållbara förpackningsalternativ för livsmedel ökar bland konsumenter. Vi berättar även om hur klimatförändringarna bäst bekämpas med plantering av träd och det miljövänliga draget från livsmedelskoncernen Paulig.
Trevlig läsning!
/Klas Elm, VD Svenska Wellpappföreningen
”Vår utveckling av pappersmaterial är en förutsättning för att fortsätta driva transformation till ett hållbart samhälle”
Jessica: För BillerudKorsnäs innebär det att vi tänker utanför ramarna. Varje dag arbetar vi med att utveckla de innovativa förpackningslösningar som på allvar kan utmana traditionella förpackningar och affärsmodeller. Just nu är detta arbete mer intensivt än någonsin, eftersom behovet av att ersätta plast eller andra fossilbaserade material bara ökar. Vår utveckling av pappersmaterial är en förutsättning för att fortsätta driva övergången till ett hållbart samhälle. Denna innovation sker i samarbete med konverterare, varumärkesägare och andra intressenter, och på så sätt utmanar vi hela tiden oss själva och branschen att utvecklas.
Lars Sandberg
Vad är egentligen en bra förpackning?
Lars: Det finns många svar på den frågan. En oerhört viktig funktion är naturligtvis att skydda varan på ett bra sätt. Vi vet att förstörd mat eller andra produkter kostar oerhört mycket mer, både miljö och pengar, än vad förpackningen gör. En annan viktig funktion är att förstärka produkten genom information, instruktion, säkerhet eller känsla och upplevelse.
Jessica: Bra förpackningar av papper eller kartong minskar klimatpåverkan och resursåtgången i hela värdekedjan. Genom att utveckla smarta förpackningar kan vi öka återvinningsgraden, minska matsvinn och effektivisera distributionen.
Lars: Wellpapp är ett fantastiskt material som skyddar produkten samtidigt som det är billigt och lätt. När man har använt det färdigt går det utmärkt att återvinna fibrerna i pappersåtervinningen och göra nya förpackningar många gånger om.
Lars: Innovation sker hela tiden inom förpackningsområdet. Ofta i det lilla men den är väldigt viktig. Exempel är bättre kunskap och designkriterier där vi kan visa hur man använder våra starka och hållbara produkter för att minska skador i distributionskedjan. Vi hjälper våra kunder både med design och avancerade beräkningsverktyg. Ett annat viktigt område är design som stödjer användaren, till exempel genom att underlätta hantering av varor i butik och återvinning av materialet.
Lars: Den största trenden nu handlar om återvinning. En trend som kommer ifrån att vi börjar förstå hur plast som kommer ut i miljön påverkar och att vi bättre försöker minska resursanvändning. Efterfrågan drivs framför allt av ett ökat hållbarhetsfokus och förändrade konsumtionsmönster. Här har pappersbaserade förpackningar två fördelar. Dels är de oerhört lätta att återvinna. Fibrerna i förpackningen kan slås upp och användas igen och igen. Dels så är skadan om något hamnar i naturen betydligt mindre. Papper bryts ner på några månader jämfört med plast som tar århundraden och dessutom bildar mikroplaster. Därför gör vi allt vi kan för att hitta alternativ till plast, alternativ som dessutom är fossilfria.
Jessica: Vi ser tyvärr att det ofta saknas kunskap och stöd kring återvinning av förpackningar där olika material kombineras i skikt. För att lyfta upp denna fråga inom branschen var vi år 2018 en av initiativtagarna till organisationen EXTR:ACT som ska arbeta för att stärka branschens fokus på cirkulära lösningar, där materialåtervinning är en central del.
Jessica Bissmark
Skogsindustrin har kritiserats för att tära på miljön snarare än att värna om den. Ni talar om vikten av ett ansvarsfullt skogsbruk, hur ser det ut och vilken roll spelar det för klimatfrågan i stort?
Jessica: Vi avverkar inte mer än det växer och planterar minst två nya träd per avverkat träd. Vi vet också att skogen binder in mest koldioxid när den växer som mest. När skogen blir äldre dör många träd och då avgår den koldioxid som de tagit upp under sin levnad. Att avverka träd, plantera nya och använda råvara från skogen för att ersätta fossilbaserade material är därför bra för klimatet. I Sverige, där BillerudKorsnäs köper in majoriteten av vedråvaran, har skogsvolymen fördubblats på 90 år. Samtidigt är det otroligt viktigt att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Vi har tydliga målsättningar och handlingsplaner som innebär att vi vid varje åtgärd tar hänsyn till de naturvärden och förutsättningar som finns i trakten, till exempel naturvärdesträd, död ved, vattendrag och lövdominerade skogar. Inom ramen för ett ansvarsfullt skogsbruk måste man även ta hänsyn till närboende, rekreation och en säker arbetsmiljö för anställda.
Jessica: Båten Tara seglar världen runt för att forska om haven och tillsammans arbetar vi med att driva frågor för att minska nedskräpningen i haven. Det mesta skräpet i haven är engångsartiklar av plast; flaskor, sugrör, ballongpinnar och muggar. 99 procent av plasten i havet finns på havsbotten och är faktiskt omöjlig att städa upp. Taras forskargrupp är mycket tydlig; vi måste omedelbart minska mängden plastskräp. Tillsammans med Tara Expeditions anordnar vi flera event där vi samlar företagsledare, politiker och forskare för att ta del av forskningsrapporter om världshavens hälsa och diskutera förpackningens betydelse för en hållbar framtid. I somras fanns Tara till exempel i Almedalen.
Spaningar från Empack 2019
Fotograf: Eva Norling, Gersbro Paccedo
Cirkularitet, morgondagens material och framförallt – plastpanik. Det var några av ämnena som belystes under årets upplaga av förpackningsmässan Empack. Runt 150 utställare var på plats och under två intensiva dagar varvades föreläsningar och debatter med nätverksträffar och andra aktiviteter.
Öppnade mässan gjorde David Katz, VD för The Plastic Bank, som hade rest till Stockholm från Vancouver för sitt första svenska framträdande någonsin. The Plastic Bank är en ideell organisation och har beskrivits som nutidens största initiativ för att rensa världshaven på plast. Med visionen att plast kan bekämpa fattigdom driver The Plastic Bank butiker och insamlingscenter i flera utvecklingsländer där kunderna byter in plastavfall mot förnödenheter. Plasten säljs sedan vidare för att återanvändas till nya produkter. Genom sin verksamhet adresserar The Plastic Bank den krisartade problematiken i att många utvecklingsländer helt saknar en infrastruktur för insamling och återvinning av skräp. Som exempel på detta visade David Katz åhörarna ett drabbande videoklipp från Haiti där kameran filmar vad som först ser ut att vara en flera meter lång soptipp mitt på en gata i staden, men som man sedan förstår är kanalen. Vattnet döljs fullkomligt av allt avfall. David Katz manade till handlingskraft och avslutade sin föreläsning med orden ”We all have the opportunity to be part of the pollution or the solution.”
Ett annat inslag på mässan var paneldebatten ”Välj rätt material”. Här representerades FTI, Returpack, Svenska Plastindustriföreningen och DS Smith i samtalet om för- och nackdelar med olika sorters förpackningar och konsumenternas allt högre krav på hållbarhet. Trots olika utgångspunkter stod panelen enad i många frågor. Samtliga var överens om att den optimala förpackningslösningen är återvinningsbar eller återanvändbar och gjord i ett och samma material. Man var också övertygad om att betalningsviljan hos konsumenter är större när förpackningen är hållbar. Diskussioner fördes om miljömärkningarnas betydelse liksom om pantning skulle kunna innefatta fler förpackningar än flaskor och burkar. Leif Nilsson på Svenska Plastindustriföreningen ställde sig mycket kritisk till den skatt som är tänkt att införas på plastbärkassar och hävdade att industrin blir straffad för ett större problem, nämligen nedskräpningen. FTIs Einar Ahlström höll med om att regeringens förslag har brister och jämförde med Norge där man upprättat Handelens Miljöfond vilken omfattar 90 procent av alla plastkassar som säljs i landet. En avgift på 50 öre per plastkasse har sedan augusti 2018 gett fonden över 300 miljoner norska kronor. Niclas Strand på DS Smith talade i sammanhanget om hur ett proaktivt snarare än reaktivt arbete skulle vara mer gynnsamt för alla parter.
Medverkade på Empack gjorde också Bo Wallteg, chefredaktör på Nord Emballage. Med anledning av att mässan firade 15 år bjöd han på trendspaningar både bakåt och framåt i tiden och tydligt var att mycket av sådant som det talades om redan i början av 2000-talet diskuteras fortfarande idag – bland annat RFID, tryckteknik, hållbarhet och plast. Även om plastfrågan har trappats upp och panik utbrutit, menade Bo Wallteg som inte vill gå med på den undergångsstämpel plasten har fått. Debatten är felvriden och okunnigheten framförallt hos konsumenter är stor, hävdade han. Plasten är i själva verket vital för människan, men vi måste hantera den på rätt sätt. Framöver kan vi vänta oss intensifierade diskussioner kring bland annat e-handel, digitaltryck, monomaterial och cirkularitet. Begreppet hållbarhet som idag används nästintill slentrianmässigt tåls att ses över – det kanske rentav ska ersättas med något annat. Ytterligare en trend som Bo Wallteg tyckte sig se bli allt starkare var aktiva och intelligenta förpackningar som på olika sätt kommunicerar med konsumenten.
Segeryra för SWIFs medlemmar i förpackningstävling
DS Smith Packaging Finland, Stora Enso Packaging och SmurfitKappa skördade alla tre framgångar vid årets ScanStar. Som värdland stod Norge och av 20 tävlande bidrag valdes 11 vinnare ut. DS Smith Packaging Finland tilldelades pris för sin Fridge Box, designad åt den finska potatisproducenten Tuorekartano. Boxen som är gjord i wellpapp ersätter plastpåsar under transport, försäljning och förvaring av färska potatisar. Stora Enso Packaging vann pris för sin wellpappförpackning för glass. Förpackningen är designad åt den finska glassproducenten Vanhan Porvoon Jäätelötehdas och innehållet är till 95 procent återvinningsbart.Smurfit Kappa kammade hem en ScanStar för sin förpackningslösning En ljus idé, gjord på uppdrag av IFÖ Electric. Den hållbara förpackningen i wellpapp är designad för att skydda lampprodukter under transport.
Norsk uppfinning kan ersätta omdiskuterat lim
För att ge wellpappförpackningar maximal styrka och funktion används ofta stärkelselim med tillsats av bor. Något som anses problematiskt då föreningar av detta halvmetalliska grundämne tros ha negativa effekter på vår hälsa. Men nu kan ett snällare alternativ vara på gång, tack vare samarbetet mellan de norska företagen Borregaard och Glomma Papp. Exvila är en helt igenom naturlig, träbaserad lösning som bygger på mikrofibrillär cellulosa. Produkten, finansierad av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020, har en inbyggd styrka och robusthet som skulle kunna ersätta behovet av bor i limmet.
– Vår lösning är ett svar på den oro som finns kring borderivat och den förbättrar dessutom både produktivitet och kvalitet vid wellpapptillverkning, säger Per-Ivar Heier på Borregaard som projektlett arbetet.
Tre av fyra konsumenter föredrar pappersförpackningar
Bekämpa klimatförändringar med träd
– Detta är, tusen gånger om, det mest överlägsna sättet för att bekämpa klimatförändringar – liksom det billigaste och mest effektiva, säger Thomas Crowther, medförfattare och klimatförändringsekolog vid Swiss Federal Institute of Technology i Zürich.
Dock ska inte plantering ses som ett substitut för minskning av olje-, kol-, och gasutsläpp. Att vi reducerar våra utsläpp, hävdar Crowther, är en förutsättning för att andra åtgärder ska fungera.
Paulig verkar för en klimatsmart tacofredag
– Till 2025 ska vi ha ersatt eller tagit bort minst 25 procent av plasten i vårt produktsortiment och 100 procent av våra förpackningar ska vara gjorda av återvunnet, återvinningsbart eller förnybart material, säger Therese Arvidsjö, Sustainibility Manager.
© Copyright Svenska Wellpappföreningen 2021