”Inget företag kan ensamt lösa de miljöutmaningar vi står inför – vi måste göra det tillsammans”

Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI) har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar och säkerställa att dessa återvinns i så hög grad som möjligt. I en tid då miljö- och klimatfrågor står högt på agendan verkar FTI för att ligga i framkant när det kommer till avfallshantering och cirkulära affärslösningar. Leder arbetet gör Håkan Ohlsson som tillträdde VD-posten i mars. För Wellpappnytt berättar han bland annat om sin syn på FTI:s roll i ett hållbart samhälle, vilka utmaningar som finns och den fortsatta resan framåt.   

Beskriv din tid hittills på FTI. 
Det har varit intensivt, lärorikt och roligt! Jag har kommit in i företaget i en spännande fas, och möter nya frågor och utmaningar nästan hela tiden. 

Vilka insikter och erfarenheter tog du med dig in som hjälper dig i ditt arbete nu?
Mina erfarenheter av att jobba inom komplexa intressentmarknader har jag nytta av dagligen, likaså mina erfarenheter av att samverka med näringsliv, politik, myndigheter och kommuner. 

Hur ser du på FTI:s roll i ett hållbart och cirkulärt samhälle?
FTI har en oerhört viktig roll i samhällets och näringslivets förflyttning mot en mer cirkulär ekonomi. Tillsammans med våra ägarbolag har vi fokus på hela återvinningskedjan, från design av förpackningar, till användning, insamling, sortering och återvinning så att materialet kan bli till nya produkter.

Vilka är de viktigaste aktörerna att samverka med? 
Vår verksamhet utgör en del i hela återvinningskedjan och vi behöver samverka, och samverkar idag, med många aktörer. Alla är viktiga för oss. Våra entreprenörer som tömmer och städar våra återvinningsstationer utgör grunden i vår verksamhet, och relationerna med kommuner, SKL, Avfall Sverige och andra branschorganisationer behövs alla i sina sammanhang. Vi utför vårt arbete på uppdrag av producenterna och utan dem skulle vi inte ha någon verksamhet. Med vår kunskap och kompetens inom material- och förpackningsdesign har vi också stor påverkan och kan bidra till deras arbete för mer återvinningsbara förpackningar. Men ska jag nämna någon enskild aktör blir det nog kommunerna som vi kommer att ha ett ännu närmare samarbete med i och med de nya förordningarna och vår kommande ansökan om att bedriva ett tillståndspliktigt insamlingssystem. 

Vilka är era största utmaningar?
FTI befinner sig idag i en spännande och utmanande fas. Vi har ett delvis förändrat uppdrag, och behöver göra anpassningar för att möta kraven i de nya förordningarna. 
En annan utmaning är att öka kännedomen om FTI. Idag har nog nästan alla svenskar en relation till fenomenet återvinning, men få vet vilka det är som gör insamlingen av förpackningar och tidningar möjlig.  

Hur ser du på förpackningsutvecklingen? Några särskilda trender?
Det finns många spännande trender inom förpackningsutveckling. Genom utbildning och återvinningsmanualer arbetar vi för att få in återvinningsperspektivet redan vid designen av förpackningar, och vi upplever just nu ett stort intresse från både producenter och konsumenter.  

Hur tror du att flödena för återvinning kommer att utvecklas och eventuellt effektiveras?
Med ett ökat fokus på olika former av fastighetsnära insamling kommer många processer att behöva ses över och utvecklas. Vi behöver dels se till effektivitet när det gäller praktiska delar, men också tydligt värna om den faktiska miljönyttan. 

Och hur kommer ansvaret att fördelas mellan industri och individ?
För mig kommer det alltid att vara ett delat ansvar. Som konsument har man möjlighet att påverka genom de val man gör, och som industri har man ett ansvar att svara mot de behov som finns – men också att på egen hand driva utvecklingen framåt mot en mer hållbar produktion. 

FTI:s fortsatta resa framåt, hur ser den ut?
Vi har en mycket spännande resa framför oss. Vi håller nu på att ställa om vår verksamhet för att anpassa oss efter de nya kraven i förordningarna, vi ska vara effektiva, hållbara och bidra till den cirkulära ekonomin. Men vi vill mer än så. Vi ska vara det självklara valet för producenter, kommuner och konsumenter. Vi ska också stärka vårt varumärke och bli en attraktivare arbetsgivare och samarbetspartner. Det vi gör varje dag, är en mycket viktig del för att skapa ett mer hållbart samhälle. Men inget företag kan ensamt lösa de miljöutmaningar vi står inför, vi måste göra det tillsammans. Det arbetet har startat nu och vi ser mycket fram emot den fortsatta resan.

Spaningar från Sustainable Brands Paris

På temat ”Redesigning the good life” anordnades i slutet av april Sustainable Brands Paris, Europas största evenemang med fokus på hållbarhet och innovation. Under tre dagar nätverkade och diskuterade ledare för flera av världens mest framstående företag och organisationer kring hur design och förnyelse kan hjälpa oss att leva mer hållbart.

Vad som stod tydligt under årets upplaga var att förpackningen alltmer blir en del av varumärket och att man genom den berättar sin historia och ståndpunkt. Wellpapp ger stora möjligheter då det är lätt att trycka, forma och skapa yta för kommunaktion samtidigt som att de nödvändiga funktionerna för en förpackning bibehålls.

Parallellt med utvecklingen av wellpapp som förpackningsmaterial finns det flera exempel på konstnärer som
använder wellpappen i ett kreativt syfte för att visa på materialets mångsidighet och estetik. Rozalia Kostka har i samarbete med Atelier Figura/Sfondo skapat en skulptural lampa i wellpapp där de många, täta lagren släpper igenom ett dämpat ljus. Samma studio ligger bakom Amleto-skallen, en handgjord döskalle i wellpapp med nästintill samma tyngd och storlek som en mänsklig skalle.

Claude Jeantet är ett annat exempel. Med en bakgrund som arkitekt har han en förkärlek till lekfull och dekorativ design i återvinningsbara material,
i synnerhet wellpapp.

I sitt konstnärskap och ofta med djur som ett återkommande tema vill Jeantet bland annat visa på wellpappens oanade, ”plastliknande” kvaliteter som han menar gör arbetet med den mycket spännande.

Mondi satsar miljoner på wellpapp

Den österrikiska pappers- och förpackningskoncernen planerar att investera 30 miljoner EUR i sin anläggning i tyska Ansbach som producerar förpackningar för bland annat transport och farligt gods. Investeringen omfattar en högteknologisk korrugerare som väntas stå klar år 2020. Slitstarka kartonger i wellpapp kommer att ersätta tidigare förpackningsmaterial som trä och metall, och utgöra ett betydligt mer kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ.

– När det kommer till skrymmande varor inom byggbranschen, jordbrukssektorn och e-handeln anser vi korrugerade förpackningslösningar ha goda utsikter både när det gäller användning och efterfrågan, säger Armand Schoonbrood, operativ chef Mondi Corrugated Packaging.

Läs mer här.

TEMA: PLAST

Unilever investerar i plastfritt tvättande

Företaget, som är ett av världens ledande inom konsumtionsvaror, har meddelat att 100 000 EUR ska investeras i tillverkandet av en ny, plastfri tvättablett.

Förhoppningen är att tabletten ska kunna ersätta de engångspåsar med tvättmedel vilka flitigt används i utvecklingsländer och resulterar i problematiskt plastavfall. Idéen med tvättabletten var en av tio innovativa lösningar sprungna ur Unilevers ”Rethink Plastic” Hackathon, ett evenemang som sammanförde medarbetarteam med ledande designers, innovatörer, riskkapitalister och förpackningsexperter. Investeringen är en del av Unilevers övergripande insatser för att minska sitt plastfotavtryck globalt. 2017 gjorde företaget ett branschledande åtagande för att säkerställa att alla dess plastförpackningar utformas så att de är helt återanvändbara, återvinningsbara eller komposterbara år 2025.

Läs mer här. 

ISS sätter stopp för svart plast

Den svarta plasten, idag vanligt förekommande inom restaurang- och måltidsbranschen, kan inte sorteras ut och återvinnas på grund av sin färg. Detta är bakgrunden till ISS beslut om att slopa plasten i de egna köken och restaurangerna. 

Svart plast återfinns exempelvis i matlådor, salladsformar och dressingburkar. Men den laserteknik som används vid sortering klarar inte av att urskilja plasten vilket gör att den går till förbränning istället för återvinning.

– Vi har startat utbytet av våra svarta plastförpackningar till återvinningsbara förpackningar med målet att vara helt fria från svart plast under 2021. Det är ytterligare ett steg mot en fullt miljömässigt hållbar verksamhet, i våra restauranger men även inom ISS som helhet, säger Fredrik Höglund, affärsområdeschef för Mat & Dryck inom ISS.

Källa: Recycling

Europas modernaste plastsorteringsanläggning öppnad i Motala

Efter tre månaders framgångsrik testkörning invigdes i slutet av maj anläggningen som drivs av Svensk Plaståtervinning, tidigare Plastkretsen.

Här finns kapaciteten att sortera 20 ton plastmaterial i timmen. Till anläggningen kommer lastbilar från hela Sverige, fulla med förpackningar komprimerade i balar för att underlätta transporten.  I sorteringen sedan används en rad olika tekniker för att effektivisera och precisera återvinningen; bland annat magneter för att plocka ut metall som hamnat fel och en luftblås som skiljer mellan hårdplast och mjukplast. Material som kan bli till ny råvara skickas vidare för att balas på nytt och övrigt går till energiåtervinning.

– Nästa steg, som påbörjas under hösten, är att titta över möjligheten att etablera även en tvätt- och granuleringsanläggning, antingen i angränsande lokaler eller någon annanstans i Motala. Det skulle ge oss tillgång till hela värdekedjan. Idag är vi dock väldigt nöjda med det vi har åstadkommit hittills, säger Mattias Philipsson, VD Svensk Plaståtervinning.

Källa: Recycling och Packnews
Bild: Svensk Plaståtervinning/Peter Holgersson

Ätbara förpackningar en del av framtiden?

Förpackningsföretag blir alltmer kreativa i sin krigsföring mot plasten. Ett av de mer radikala sätten att motverka avfall kan vara att göra också förpackningen, liksom innehållet, något att mumsa på.

Veganska skedar gjorda av rismjöl. Ätbara sugrör med citronsmak. Sjögräsbaserade dryckeskapslar. Det här är bara några av flera innovativa förpackningslösningar som vill utmana en rådande marknad. Och att ge konsumenten möjlighet att äta upp förpackningen skulle onekligen innebära stora kliv mot ett skräpfritt samhälle.  Men hur sannolikt är det att förpackningar av det här slaget kan ge plasten en verklig match och bli en naturlig del av konsumtionssamhället? I nuläget, inte särskilt. Dryckeskapslarna som finns idag, så kallade Ooho-kapslar, är lämpliga vid exempelvis större sportevenemang men saknar kapaciteten att tillgodose en konsuments dagliga behov såsom en återanvändbar flaska gör. Kapslarna är heller inte återförslutningsbara och motsvarar än så länge bara en stor klunk vätska.

Men, ätbara förpackningar ska inte räknas ut helt. De kan utan tvekan bidra till att minimera och kontrollera plastavfallet. Och beroende på hur långt tillverkaren eller konsumenten tar det finns potential för en spännande utveckling.

Läs mer här.