WELLPAPPNYTT

NR 2 2018

Kära läsare,

Välkommen till årets andra nummer av Wellpappnytt!

I detta nummer får du ta del av vår intervju med Ulf Tillman, projektledare för Packaging Development på IKEA of Sweden. Ulf berättar bland annat om IKEA:s demokratiska designmodell, vilket ansvar företaget har i den cirkulära
ekonomin och hur han själv ser på wellpappens utveckling framåt.

Vidare tipsar vi om programpunkter på Scanpack 2018, och ger dig nyheter om hur brittiska konsumenter ställer sig till plastskatt och nederländska förskoleklasser görs medvetna om plastkrisen i världshaven tack vare en alldeles särskild verktygslåda. Vi låter även en wellpappentusiast lekfullt illustrera möjligheterna med materialet.

Trevlig läsning!
/Klas Elm, VD Svenska Wellpappföreningen

”Det ska vara enkelt att göra rätt”

Redan när Ulf Tillman under 80-talet körde gaffeltruck på IKEA-lagret i Älmhult blev han varse om att det fanns dåliga och bra förpackningar. Idag, som projektledare för Packaging Development på IKEA of Sweden, har han möjlighet att påverka designprocessen. Och vilka turer än utvecklingen tar är strävan densamma: att hela tiden bli lite bättre.

Berätta om dig själv och din roll på IKEA.
Jag har jobbat i förpackningsindustrin i mer än 20 år med både management och produktion. När jag blev rekryterad till IKEA kom jag närmast från DS Smith där jag arbetat som Environmental Director. I min första roll på IKEA jobbade jag med spårbarhet för papper och förpackningar. Idag arbetar jag som projektledare för Packaging Development på IKEA of Sweden som är en del av Inter IKEA. Det är här man tar fram koncept, produkter och äger varumärket.

Ulf Tillman
Projektledare för Packaging Development på IKEA of Sweden

Enligt er är förpackningen en vital del av produkten i sig – förklara.
För att kunna optimera logistik och hanteringskedja måste designen av förpackningen vara integrerad med produkten. IKEA följer noggrant en hierarki när det gäller förpackningsfunktion: skydda produkten (vilket också är nyckeln till de andra stegen), effektiv hantering och logistik, och till sist informera och inspirera. En ytterligare dimension är IKEA som one brand retailer, vilket betyder att vi endast säljer, utvecklar och marknadsför våra egna produkter. Möjligheten att påverka våra förpackningar och göra dem en del av produkterna är därför mycket större.

Ni arbetar fram era produkter enligt en demokratisk designmodell, vad innebär den?
Den har funnits under lång tid och består av fem ben; funktion, form, kvalitet, hållbarhet och låg kostnad. Samtliga delar måste uppnå en miniminivå för att komma igenom filtret och bli en IKEA-produkt. Och samtliga delar måste samspela – det räcker inte att en produkt är jättebillig eller har en wow-faktor som man tror kommer att tilltala konsumenten. Alla komponenter måste över ribban – precis som i höjdhopp! Även våra förpackningar produceras med denna modell som utgångspunkt; en förpackning måste också vara hållbar, ha en form och funktion, klara kostnadskraven och så vidare.  

Ni har ersatt expanderad polystyren (EPS) med wellpapp i era förpackningar och slutat använda träpallar till förmån för pallar i wellpapp – vad tror du det har för genomslag när ett så marknadsledande företag som IKEA verkar för hållbarhet på det här sättet?
Genomslaget blir stort, även om kanske inte alla uppmärksammar förändringen eftersom den skett inuti förpackningen. Volymen motsvarar 8 000 ton EPS på årsbasis – ungefär halva Empire State Building. Ett sådant här beslut tar avstamp i IKEA:s filosofi kring enkelhet. När konsumenten packat upp sin produkt och ska hantera förpackningsmaterialet på ett eller annat sätt, måste det vara enkelt att göra rätt. Att förpackningen är i ett och samma material underlättar både för konsumenten och i produktionsledet. Här kommer återigen den demokratiska designmodellen in. Hållbarhet – självklart. Att gå ifrån ett fossilbaserat material till ett som är återvinningsbart, då klarar du ribban. Låg kostnad – utan tvekan. Funktionen måste vara likvärdig, jobbet måste fortfarande göras – och det görs, det har vi testat. Formen är oförändrad, vi behöver inte ändra utförandet. Kvaliteten är densamma. Kunden kan till och med uppleva den som högre i och med förändringens symboliska värde.

Det tog tre år ungefär att genomföra skiftet. Vad som är spännande är reaktionerna vi fått på vissa håll i förpackningsbranschen. Det finns de som varit skeptiska och påstått att vi inte kan klå EPS. Andra har inte ens insett att vi redan gjort förflyttningen och ställer frågan ”När planerar ni att vara klara?”. Men vi har också fått positiva gensvar.

IKEA har en tradition av att våga testa. Det kan räcka med att vi känner oss 80 procent säkra. Funkar det inte – ja, då får vi väl tänka om. Men vi provar.

Det ska alltså vara så enkelt som möjligt för kunden att återvinna förpackningen. Hur ser du på ert ansvar i den cirkulära ekonomin, kan det bli ytterligare förfiningar i IKEA:s kretslopp?
Ja, det hoppas jag verkligen. Här handlar det i grund och botten om ett resursutnyttjande. Startpunkten är återigen enkelheten, det ska vara enkelt att göra rätt. Ett förpackningsmaterial kan återvinnas många gånger och användas i produktionen av nya förpackningar – och att ta vara på den funktionen så långt det går är vår skyldighet i den cirkulära ekonomin. IKEA presenterade tidigare i år sin nya hållbarhetsstrategi, där fokus ligger på cirkularitet. Våra målsättningar sträcker sig utanför det som vårt egna företag kan påverka – vi måste bli bättre på att samarbeta med andra aktörer. Det räcker inte att vi bara tittar på vår egen verksamhet.

IKEA har sedan starten varit väldigt träfiberbaserat och använder mycket av materialet på en global skala. Här har vi ett ansvar för att bli bättre och effektivare i vårt resursutnyttjande. I takt med att fler och fler rör sig bort från fossila material kommer konkurrensen om träfiber att öka. Det är viktigt att hela tiden titta framåt, att hela tiden vara öppen för att utveckla och utvecklas. För att använda Ingvars ord – att hela tiden bli lite bättre. Så det hoppas jag att vi blir.

Wellpapp i relation till e-handeln, hur reflekterar du över det?
Historiskt sett har designen av förpackningen varit mer rätlinjig än vad den är idag. Tidigare förpackades produkten hos producenten, för att sedan transporteras därifrån antingen via ett lager eller direkt till varuhuset. Förpackningen var designad för den här typen av logistikkedja. Det har ändrats ganska ordentligt – nu kan varan komma direkt hem till kund eller så hämtar kunden upp den själv. Hanteringsleden och parterna är fler. Det ställer högre krav på integriteten hos produkten och vad förpackningen ska göra, på informationen eftersom fler är inblandade, samt på form och inspiration då leveransen hem till dörren kan vara kundens första kontakt med företaget. Ur ett utvecklingsperspektiv är detta jättespännande. Här kan man återigen tala om nödvändigheten av ett samarbete med andra aktörer, med förpackningsproducenterna, för att klara av förändringarna.

När ett företag som Amazon utlovar att produkten ska finnas hos kunden två timmar efter beställning, vad ställer det för krav på logistikledet? Eller när Ica, i egenskap av utlämningsställe, får minska den kommersiella ytan för att lämna plats åt paket som kommer in. Behoven av effektivisering i den här miljön är stora. Men det måste vara fantastiskt spännande att som förpackningsleverantör vara med och utveckla nya lösningar.

Slutligen, vad ser du som nästa steg i wellpapputvecklingen?
Här vill jag komma tillbaka till resursutnyttjandet. Att förpackningar återanvänds i allt större sträckning är väldigt positivt, men det ställer också högre krav på kvaliteteten på dem. Fler hanterare och led kräver mer av förpackningens motståndskraft vad gäller fukt, temperaturförändringar och så vidare.

Wellpapp är ett av de mest återanvända materialen i Europa och Nordamerika idag. Kunskapen om att man kan återvinna wellpapp, liksom infrastrukturen för det, finns. Något som är fantastiskt positivt. Samtidigt är det viktigt att vi har ett inflöde av ny fiber i loopen. Hur man får den symbiosen optimerad, det ser jag som en viktig del i utvecklingen. Det vore en utopi att bara använda returfiber, för utan nyfiber blir det ingen returfiber. För att nå en ännu högre återvinningsgrad måste det också till en teknisk utveckling i att utnyttja den inneboende styrkan i materialet.

Det pågår mycket forskning idag på fibersidan, bland annat vad gäller nanocellulosa, kemisk modifiering av fiberytor och så vidare. RISE, Klustret i Örnsköldsvik, KTH i Stockholm, Fiber Science & Communication Network Sundsvall och Högskolan i Växjö är några av de svenska knutpunkterna och många samarbeten är internationella. Här finns det potential för äkta innovation och det vore spännande med ett genombrott.

Återigen, viljan att fortsätta utveckla och utvecklas är avgörande. Och hade man inte haft den inställningen, den nyfikenheten, på IKEA hade inte företaget varit vad det är idag.

Berömd motor får nytt liv i wellpapp

Att möjligheterna med wellpapp är ändlösa illustreras inte bättre än av YouTubern Marc W Zak. Efter två års tystnad publicerade han nyligen en video av sin senaste skapelse.

Trots att meritlistan inkluderar en rulltrappa, en robot, en stridsvagn och en kulspruta i nämnda material så har Zak nu tagit sin byggnadskonst till nästa nivå. Videon visar BMW:s berömda M10-motor helt i wellpapp och kartong. Det tog Zak ett år att konstruera och montera motorn, ungefär 1–2 timmars arbete åt gången, närhelst han hade tid. Replikan, vilken till och med har en fungerande vevaxel, är imponerande lik den verkliga motorn som i originalversion introducerades 1962 av BMW och regerade marknaden i 25 år.

Källa: Teknikens värld

Integrerad förpackningsdesign vägen framåt

När Packaged Summit anordnades för sjunde året i rad i Amsterdam stod integrerad förpackningsdesign med på agendan.

En talare som belyste frågan var Chris Simms, lektor i Innovation Management och New Product Development vid Portsmouth universitet. Simms är själv del av en forskargrupp som studerar hur livsmedelsindustrin förpackar sina produkter och han menar på att potentialen att utveckla och integrera förpackningarna är stor när det kommer till mat och dryck.
– Köper du till exempel en TV kommer den i en låda som du sedan slänger. Så är även fallet med många livsmedelsprodukter – tyvärr. Vi vill uppmuntra företag att röra sig bort från läget där förpackningen bara fungerar som en behållare och istället göra den en del av produkten.
Samtalen kring förpacknings- och matavfall är många men enligt Chris Simms glöms ofta en inflytelserik konsumentgrupp bort i diskussionerna; den växande, åldrande befolkningen. Här är efterfrågan och behovet av rätt sorts förpackningar som störst då de skulle gynna både livskvalitet och självständighet i det egna hemmet.

Läs mer här.

Britter välkomnar plastskatt

En färsk undersökning från Surveygoo visar att flertalet brittiska konsumenter ställer sig positiva till en extra kostnad för användning av plastförpackningar när det kommer till livsmedel. Av 1 000 tillfrågade ger mer än hälften grönt ljus.

Efter att BBC sänt dokumentärserien Blue Planet II har frågan tagit fart på allvar det senaste året. Serien, som haft stor inverkan, riktar strålkastarljuset mot det intensiva användandet av plast i förädlingskedjan av livsmedel – och det akuta behovet av stärkt miljöskydd. Konfektyr är en av de branscher där förbättring och förändring är nödvändig och flera företag världen över håller på att abeta fram mer hållbara förpackningslösningar. Till exempel har brittiska Plamil fattat ett medvetet beslut om att inte förpacka sina chokladprodukter i plast.

Läs mer här.

Nederländska förskolor tar upp kampen mot plast

För att göra förskolebarn uppmärksamma på den massiva mängd plastavfall som förorenar våra världshav har The Plastic Soup Foundation, Aldi Netherlands och The Corrugated Benelux Association framställt en alldeles särskild verktygslåda för skolorna att arbeta med.

Lådan, gjord i wellpapp, innehåller bland annat plastartiklar som ofta går att hitta på stränder idag, tio så kallade action cards med förslag på åtgärder förskoleklassen kan vidta för att motverka nedskräpningen och en checklista att hänga på väggen i klassrummet. Verktygslådan har producerats i 3 000 exemplar och 1 200 är redan beställda.

Källa: FEFCO

Scanpack 2018

Snart är det dags för en av branschens viktigaste mässor. Årets fokusområden är Smart Industry, Tryck, Material, Hållbarhet, Design & Branding samt E-handel. Här tips på några seminarier och aktiviteter som du inte får missa den 23–26 oktober:

PACK@lunch: Ett val som gör skillnad
Tisdag
Materialvalet till en förpackning är kritiskt. Det påverkar funktionaliteten, från produktion till konsument. Det ger produkten personlighet och förmedlar en känsla när du ser och håller den i din hand. Betydelsen av att välja rätt material har ökat i betydelse. Det handlar om hållbar utveckling, att skapa förtroende och erbjuda verkligt värde.

Sustainability Awards 2018
Tisdag
Packaging waste, climate change and other environmental problems demand an urgent and coherent response from the CPG industry. All too often innovations are marketed as “green” based on gains in a single metric, when the complex landscape of ecological challenges requires a holistic approach. Packaging Europe’s fourth annual Sustainability Awards is here to make the connections.

Hållbarhet med rätt förpackning – vad betyder det?
Onsdag, torsdag
Många gånger pratas det om att vi måste bli mer miljömedvetna gällande förpackningar, men vad innebär det egentligen? Är det materialet i sig, är det minskning av material, gäller det att förlänga hållbarheten? Kompostering eller biologiskt nedbrytbart? Är marknaden beredd att betala för det? Frågorna är många men i slutändan handlar det om samverkan.

The future production lines – where are we heading?
Torsdag
The smart factory is becoming a reality, combining easily accessible production data and line autonomy with high adaptability to change. It can self-optimize performance, self-adapt to new conditions and is fully interconnected.

Komplett program och mer information finns här.

SWIF

 

 

Telefon
+46 8-762 72 05

E-post
Eva.Gluckman@grafiska.se

© Copyright Svenska Wellpappföreningen 2021