WELLPAPPNYTT

NR #1 2020

Kära läsare,

Välkommen till årets första nummer av Wellpappnytt!

Det är extraordinära tider vi lever i just nu och samhällsläget påverkar många branscher. I detta nummer får du ta del av vår intervju med Filip Ekander, ny hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel. Filip berättar om hur dagligvaruhandeln hanterar pandemin men också om vilka de viktigaste hållbarhetsfrågorna är just nu och hur förpackningsindustrin spelar in i kampen mot matsvinnet.

Vi skriver om det öppna brev FEFCO och andra branschorganisationer ställt till Europas regeringar om hur en fungerande försörjningskedja och öppna landsgränser är avgörande när nu behoven av mediciner och livsmedel ökat kraftigt och transporterna behöver komma fram. Även SWIF har haft täta kontakter med regeringen och MSB för att påtala vikten av fortsatt produktion av förpackningar. Utan förpackningar försvåras eller omöjliggörs leveranser av produkter som just läkemedel och mat.

Vidare berättar vi om en ny standard för frukt- och grönsaksförpackningar och Sifo-mätningen som visar svenskarnas stora efterfrågan på mer återvinningsbara produkter. Dessutom skriver vi om IVA:s senaste branschrapport som visar på kraftigt reducerade koldioxidutsläpp tack vare retursystem, en förpackningsnyhet från Tetra Pak och Empacks nya talangtävling.

Vi hoppas att ni är friska och mår bra – och trots besvärliga omständigheter vill vi önskar er en fin påsk. 

/Klas Elm, VD Svenska Wellpappföreningen

 

”Förpackningarna är avgörande i matsvinnsminskningen”


Dagligvaruhandeln spelar en betydelsefull roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Medvetenheten kring maten vi äter och hur den är framtagen växer alltmer, men intresset ökar också för hur branschen arbetar för att nå klimatmål. Filip Ekander, ny hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel, berättar i samtal med Wellpappnytt om branschens ansvar, hur rätt förpackningar kan minska matsvinnet och varför alla behöver vara med och bidra.

Först och främst, hur ser du att dagligvaruhandeln påverkas av den rådande samhällssituationen med spridningen av coronaviruset?
Coronapandemin har stor påverkan på dagligvaruhandeln. För någon vecka sedan förekom en stor bunkring av vissa produktgrupper vilket innebar hög försäljning och i vissa fall utmaningar med att hinna fylla på varor i butikshyllorna. Volymerna påverkas nu av att färre äter på restaurang eftersom de är hemma från jobb och i karantän. E-handeln har ökat kraftigt då många föredrar hemleverans av varor. Butiker och logistik börjar få ett ansträngt läge på grund av högre sjukskrivningstal. Dagligvaruhandeln har gemensamt tagit fram uppdaterade hygienriktlinjer för att minska risken för smittspridning i butik och även förberett ett gemensamt agerande i ett läge där skolorna behöver stängas. Varuförsörjningen fungerar i princip som vanligt men de mer långsiktiga prognoserna är mycket osäkra.

Vilka är er viktigaste hållbarhetsfrågor just nu?
Våra medlemmar arbetar i allt högre grad branschgemensamt med hållbarhetsfrågor. Jag skulle säga att de viktigaste frågorna just nu är:

  • Matsvinn
  • Plast och förpackningar. Här ingår bland annat uppfyllandet av färdplanen mot materialåtervinningsbara och fossilfria plastförpackningar och implementeringen av ny lagstiftning, till exempel skatten på plastbärkassen och engångsplastdirektivet.
  • Farliga bekämpningsmedel i frukt och grönt
  • Antibiotikakriterier för kött & fisk
  • Ansvarsfull affärsverksamhet för bär- och svampplockning
  • Implementering av f-gasförordningen

Hur kan dagligvaruhandeln bidra till aktuella behov av uthållighet och omställningen till ett mer hållbart samhälle, just nu och på sikt?
Dagligvaruhandeln spelar en viktig roll i omställningen och de svenska aktörerna arbetar alla på olika sätt mot klimatneutralitet och fossilfrihet. Att andra branscher, däribland transport- och energisektorn, gör detsamma är avgörande för att vi ska nå dit vi vill. Dagligvaruhandeln är delägare i flera viktiga branschsystem som verkar för hållbara transporter och logistiksystem. Svenska Retursystem är ett sådant viktigt bolag.

Just nu är fokus stort på materialåtervinningsbara förpackningar, att fortsätta med de insatser som initierats för att minska matsvinnet och att klara av skiftet till nya kylanläggningar. Efter ett par månader i rollen som hållbarhetsansvarig kan jag konstatera att ambitionsnivån från dagligvaruhandelsaktörerna är hög och i många hållbarhetsfrågor vill branschen ofta vara steget före, vilket naturligtvis är inspirerande och roligt.

Ni arbetar aktivt med att minska matsvinnet och lyfter förbättrade förpackningslösningar som en del i receptet att lyckas. Vilka behov ser ni och vad är målet?
Det viktiga i matsvinnsarbetet är att alla är med och bidrar. Vi brukar likna det vid en vattenballong – om enbart en del av ballongen/kedjan minskar sitt vatten/matsvinn kommer vattnet/svinnet bara att förflyttas till en annan del. Förpackningarna är avgörande i matsvinnsminskningen – plastförpackningar gör oftast att maten håller längre och ur det perspektivet är såklart plastens egenskaper bra. Men kraven är höga på att hitta gångbara alternativ, en typ av förpackning som ska vara både materialåtervinningsbar och bra för produkten. I grund och botten handlar det om en omställning till ett cirkulärt kretslopp, och det finns goda ekonomiska och miljömässiga incitament för att skapa förpackningar som lever vidare i ett sådant. 

Era medlemsföretag har tagit fram en gemensam färdplan för plastförpackningar – berätta mer om den!
Som ett led i arbetet med att Sverige ska ställa om och bli ett av världens första fossilfria länder tog dagligvaruhandeln tillsammans med Fossilfritt Sverige fram en färdplan för plastförpackningar – På väg mot fossilfria och materialåtervinningsbara plastförpackningar till 2030. Bakgrunden är att plastförpackningar är ett av de vanligaste förpackningsmaterialen, men också ett av de material som har störst hållbarhetsutmaningar. Den mesta plasten idag produceras av fossil råvara och materialåtervinningsgraden för plast i Sverige är låg. Färdplanen är ett viktigt steg i omställningen till fossilfritt och cirkulärt. Tidigare syftade förpackningar till att enbart skydda våra livsmedel – idag ligger fokus på att materialet även ska kunna användas igen och igen.

Det införs alltfler restriktioner och regler som syftar till att begränsa förekomsten av plast i dagligvaruhandeln. Är detta ett problem eller en möjlighet?
Jag skulle inte se det som ett problem. Dagligvaruhandeln har en hög ambition gällande hållbarhetsfrågor generellt och förpackningar specifikt. Vid beslut om vilken förpackning och vilket material som ska användas till ett livsmedel är det flera faktorer som spelar in, såsom matsvinnsaspekten, hållbarhet i logistikledet och klimatpåverkan. Jag upplever att det finns en god kunskap hos dagligvaruhandeln för att genomföra de rätta analyserna och besluten.

Skulle det gå att ersätta plasten som används för livsmedelstråg med något annat material, exempelvis wellpapp? Vad skulle i så fall krävas för att få det att fungera?
Överlag skulle jag säga att dagligvaruhandeln inte alls är främmande för att testa nya lösningar, nya material och nya förpackningar, så länge livsmedelskraven följs.

Vad kan man tänka på eller göra som konsument i dagligvaruhandeln?
Det finns mycket som konsumenten kan göra i omställningen till ett hållbart samhälle, inte minst vad gäller matsvinn och återvinning av förpackningar. Både Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) och Livsmedelsverket har bra information och tips kring de här frågorna som många fler konsumenter borde ta del av.

Branschaktörer i upprop mot coronasanktioner

Spridningen av coronaviruset i Europa har gjort att behovet av mat och mediciner ökat kraftigt och en fungerande försörjningskedja är avgörande. I ett öppet brev till Europas regeringar skriver FEFCO tillsammans med nio andra branschorganisationer om vikten av ett sömlöst produktions- och logistikled för förpackningar till livsmedel och läkemedelsprodukter. Aktörerna vill se åtgärder vidtas bland annat för att förhindra förseningar vid landsgränser och att brist på förpackningsmaterial uppstår.

Läs mer.

Benelux-länder bakom ny standard för frukt- och grönsaksförpackningar

Tidigare i år lanserade Fresh Produce Center och Corrugated Benelux Association (CBA) en ny kvalitetsstandard för frukt- och grönsaksförpackningar i wellpapp och kartong. Lanseringen gjordes i Berlin vid Fruit Logica, en årlig handelsmässa som lockar över 70 000 besökare. Enligt nederländska Fresh Produce Center kommer förpackningar märkta med den nya CFQ-loggan att anses vara optimala för distribution av frukt och grönsaker. Standardiseringen kommer också att underlätta logistiken betydligt.

Läs mer.

Kraftigt reducerade koldioxidutsläpp tack vare retursystem

Klimatsmarta val av förpackningar och lastbärare bidrog till att koldioxidutsläppen minskade med 32 000 ton under 2019. Det visar Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) senaste branschrapport. Under året rörde sig 150 miljoner returlådor och 8 miljoner returpallar genom livsmedelsbranschens gemensamma kretslopp som drivs av Svenska Retursystem. Lådorna används i snitt 150 gånger, pallarna 100 gånger. Trasiga pallar och lådor lagas medan kasserade skickas tillbaka till tillverkaren för att malas ner och användas som material till nya lådor. Svenska Retursystem kan ses som ett exempel på när en bransch går samman och jobbar resurseffektivt.

Källa: Packaging News.

Två av tre svenskar efterfrågar återvinningsbara produkter

Enligt den undersökning Sifo genomfört på uppdrag av Återvinningsindustrierna vill två av tre svenskar att landets regering driver på företag att göra sina produkter återvinningsbara. 61 procent av respondenterna vill att staten, regioner och kommuner säkerställer att köpta produkter och material går att återvinna. En studie Återvinningsindustrierna själva gjort visar att endast 25 procent av material som stål, aluminium, betong, plast och papper består efter en användningscykel. Detta resulterar i att material motsvarande 42 biljoner SEK går till spillo varje år. Här menar branschorganisationen att om Sverige ska kunna ställa om till en cirkulär ekonomi måste produkter och förpackningar vara designade på ett sådant sätt som möjliggör enkel återvinning.

Källa: Recyclingnet.

Tetra Pak lanserar Svanen-vänlig dryckeskartong

Nya Tetra Rex Plant har plastlaminat gjord av växtbaserad plast och möter därmed (med sin kartong inräknad) Svanens krav på att en förpackning ämnad för flytande livsmedel måste bestå av minst 90 procent förnybara material. Förpackningen reducerar också klimatpåverkan med 31 procent, jämfört med vad en förpackning innehållande fossilbaserad plast hade gjort. Om samtliga nordiska konsumenter valde förpackningar likt Tetra Rex Plant skulle utsläppen av växthusgaser minska med motsvarande 25 000 resor till Kanarieöarna tur och retur. 

Läs mer.                                      

Ny branschtävling ska hitta framtidens förpackningstalanger

Talents 4 Future riktar sig till producenter, varumärkesägare och andra som på något sätt är verksamma i förpackningsbranschen. Både enskilda individer och team kan nomineras eller själva nominera sig till tävlingen som går under temat hållbar utveckling. En prominent jury bestående av förpackningsutvecklare, hållbarhetsansvariga och andra experter kommer sedan att utse vinnarna. Bakom initiativet står förpackningsmässan Empack.

 

Läs mer.

SWIF

Besökadress
Klara Norra Kyrkogata 31

Postadress
Box 22307, 104 22
Stockholm, Sweden

Telefon
+46 8 508 93 800

E-post
klas.elm@branschkansliet.se

© Copyright Svenska Wellppapföreningen 2019